Ämne: Religion
Situation: Diskussion om Islam (som tydligen är något väldigt udda, på gränsen till onormalt)
Läraren:
- Vad tänker ni på när jag säger Islam?
Hon vänder sig till hela klassen, men av någon underlig anledning är det bara dom råblonda brudarna längst fram som säger något.
Dom råblonda brudarna längst fram i klassrummet:
- Kvinnoförtryck!
- Terrorism!
- Hedersvåld!
- Islamister!
- Självmordsbombare!
- Usama Bin Laden!
Läraren:
Ja just det!
Det är troligen menat som ett konstaterande, men låter mer som ett beröm till dom råblonda brudarna för att dom svarat "rätt" på frågan.
Men lyckligtvis kommer också den naturliga följdfrågan.
Läraren:
- Och vad tänker ni på när jag säger kristendom då?
Men den här gången vänder sig läraren inte till hela kalssen utan bara till en av tjejerna längst fram, hon som går i kyrkan varje söndag.
Kyrktjejen:
- Ja, alltså jag tänker på gemenskap och att alla ska bry sig om varandra!
Det var samma tjej som ropade att Islam för henne var Usama Bin Laden.
- Ja, säger läraren, och får det återigen att låta som att tjejens uppfattning om kristendomen är fullt naturlig.
Läraren gör sig redo att avsluta diskussionen, men då kan jag inte hålla tyst längre. Från en av de bakre raderna hörs plötsligt mig skrika:
- Sa du kristendomen? Ja då vet jag vad jag tänker på! Korstågen! Kvinnoförtryck! Slaveri! George Bush! Knutby! Åke Green!
Läraren såg lite stött ut, men det var det värt.
Wednesday, January 17, 2007
Protestanter är vi allihopa!
Ämne: Historia
Situation: Läraren berättar om europas framväxt som stormakt (Antar att det fanns en tid när Europa inte var världens minsta världsdel men agerade som om de vore den största.)
Läraren:
- ja och dom som gjorde allt detta, dom var ju protestanter. Såna som vi.
I klassrummet sitter elever med ursprung från världens alla hörn. När jag börjar räkna lite lätt på vad "vi" rent teoretiskt borde innebära i sammmanhanget faller halva klassen genast bort eftersom antalet protestanter utanför USA och Europa pendlar mellan 0,01 och 2 procent eller så.
Kvar blir ca 15 elever med föräldrar födda i Sverige.
När jag inser att även jag tillhör den gruppen får jag pltsligt panik. Tanken på mig själv som protestant försvävar mig för en kort sekund. Genast ser jag framför mig hur båda mina föräldrar gör sitt bästa för att begå hedersmord på mig efter att ha fått nys om min heliga läggning. Jag slår bort tanken. Men ganska snart dyker nya tankar upp i hivudet. Eller snarare minnen. Som när min pappa dunkade mig i huvudet med bibeln och sa "Det finns bara ett budord. Du skall icke läsa denna bok!"
Eller som när jag kom hem och berättade att jag eventuellt tänkte konfirmera mig och min kära far flög upp i taket, slog skallen i lampkronan och vägrade prata med mig på resten av helgen.
Favoriten är nog ändå när mamma övervägde att placera mina bröder i en kristen skola och pappa satte hela ostmackan i halsen.
Kort sagt: det här med protestantism är nog inget för mig. Trots att jag råkar vara född i Sverige. I en kort sekund av lycka inser jag att ytterst få elever i klassen någonsin skulle kalla sig protestanter, eller ens kristna.
När min kalkyl är fullfjädrad inskränker sig orden "protestanter som vi" till att i betydelsen "vi" på sin höjd omfatta läraren och två elever. I så fall är det 28 elever som inte ingår i begreppet "vi". Jag känner mig genast våldsamt exkluderad och försöker föreställa mig hur de elever i klassen som betecknar sig som judar, muslimer och asatroende känner sig.
Det är alltså precis som vanligt med begreppet "vi". Det exkluderar betydligt fler än det inkluderar. För det förutsätter att det alltid finns ett "dom", som är den stora grå massan man inte behöver befatta sig med.
Situation: Läraren berättar om europas framväxt som stormakt (Antar att det fanns en tid när Europa inte var världens minsta världsdel men agerade som om de vore den största.)
Läraren:
- ja och dom som gjorde allt detta, dom var ju protestanter. Såna som vi.
I klassrummet sitter elever med ursprung från världens alla hörn. När jag börjar räkna lite lätt på vad "vi" rent teoretiskt borde innebära i sammmanhanget faller halva klassen genast bort eftersom antalet protestanter utanför USA och Europa pendlar mellan 0,01 och 2 procent eller så.
Kvar blir ca 15 elever med föräldrar födda i Sverige.
När jag inser att även jag tillhör den gruppen får jag pltsligt panik. Tanken på mig själv som protestant försvävar mig för en kort sekund. Genast ser jag framför mig hur båda mina föräldrar gör sitt bästa för att begå hedersmord på mig efter att ha fått nys om min heliga läggning. Jag slår bort tanken. Men ganska snart dyker nya tankar upp i hivudet. Eller snarare minnen. Som när min pappa dunkade mig i huvudet med bibeln och sa "Det finns bara ett budord. Du skall icke läsa denna bok!"
Eller som när jag kom hem och berättade att jag eventuellt tänkte konfirmera mig och min kära far flög upp i taket, slog skallen i lampkronan och vägrade prata med mig på resten av helgen.
Favoriten är nog ändå när mamma övervägde att placera mina bröder i en kristen skola och pappa satte hela ostmackan i halsen.
Kort sagt: det här med protestantism är nog inget för mig. Trots att jag råkar vara född i Sverige. I en kort sekund av lycka inser jag att ytterst få elever i klassen någonsin skulle kalla sig protestanter, eller ens kristna.
När min kalkyl är fullfjädrad inskränker sig orden "protestanter som vi" till att i betydelsen "vi" på sin höjd omfatta läraren och två elever. I så fall är det 28 elever som inte ingår i begreppet "vi". Jag känner mig genast våldsamt exkluderad och försöker föreställa mig hur de elever i klassen som betecknar sig som judar, muslimer och asatroende känner sig.
Det är alltså precis som vanligt med begreppet "vi". Det exkluderar betydligt fler än det inkluderar. För det förutsätter att det alltid finns ett "dom", som är den stora grå massan man inte behöver befatta sig med.
Olika kön ska ge olika lön!
Satt och tänkte tillbaka på gamla goda tider och kom att tänka på en av mina absoluta favoriter.
Ämne: samhällskunskap
Situation: klassen diskuterar löneskillnader på arbetsmarknaden
Alla i klassen är rörande överens om pinsamheten i att man i världens mest jämställda land fortfarande har lön efter kön. Den enda som är av en något annorlunda uppfattning är läraren som mitt i debatten gör följande uttaöande:
Läraren:
- Ja, men det här med kollektivavtal... Motsatsen till det är ju då individuell lönesättning, och det måste jag faktiskt säga tt jag är för!
Jag:
- Och då kommer alla löneskillnader försvinna hux flux eller?
Läraren:
- Nej kanske inte, men man får ju lära sig löneförhandla. Det vore faktiskt bra för kvinnor att lära sig det nån gång. Man kan gå en kurs!
Ämne: samhällskunskap
Situation: klassen diskuterar löneskillnader på arbetsmarknaden
Alla i klassen är rörande överens om pinsamheten i att man i världens mest jämställda land fortfarande har lön efter kön. Den enda som är av en något annorlunda uppfattning är läraren som mitt i debatten gör följande uttaöande:
Läraren:
- Ja, men det här med kollektivavtal... Motsatsen till det är ju då individuell lönesättning, och det måste jag faktiskt säga tt jag är för!
Jag:
- Och då kommer alla löneskillnader försvinna hux flux eller?
Läraren:
- Nej kanske inte, men man får ju lära sig löneförhandla. Det vore faktiskt bra för kvinnor att lära sig det nån gång. Man kan gå en kurs!
Favoritfilosofen
Nu är det avslöjat. Samhällslärarens favoritfilosof. Aristoteles.
Här nedan kommer några av alla de geniala och underbara citat gubben uttalade under sin framgångsrika tid som stor tänkare. Det är verkligen inte undra på att folk beundrar honom än idag så klippsk som han verkar ha varigt.
Aristotelses och den fräscha kvinnosynen:
"Över hustrun ska mannen styra som en statsman, över barnen som en kung. Ty mannen är bättre lämpad att härska än kvinnan... Vad beträffar skillnaden mellan könen, så är mannen naturligt överlägsen och styrande, kvinnan underlägsen och stryd... Den frie mannen styr slaven, mannen styr kvinnan, mannen styr pojken... Förmågan att tänka rationellt finns inte alls hos slaven; hos kvinnan finns den men är overksam; hos barnet finns den också men är outvecklad..."
Aristoteles och den medmänskliga synen på slavar:
"Det lägre sortens människor är av naturen slavar och det är bättre för alla lägre varelser att de lyder under en härskare."
"Det är alltså uppenbart att somliga enligt naturens lagar är fria, andra slavar och för de senare är det nyttigt och rätt att leva i slaveri."
"Av slavar finns det två slag: de som vi ger förtroendeuppdrag och de som går i arbete... Vårt umgänge med slavarna ska vara sådant, att vi och ena sidan inte tillåter dem att bli fräcka, å andra sidan inte plågar dem. De slavar som har en friare ställning ska bemötas med aktning, de som får arbete ska ha ordentligt med mat."
Han var verkligen en hjälte aristoteles. Fast när man tänker efter så är det kanske inte så märkligt om vissa tycker sig märkligt dragna till just honom. Hans uttalanden är ju nämligen högst aktuella än idag, nästan som tagna direkt ur borgarnas regeringsförklaring faktiskt. Fast byt ut slavar mot arbetare.
Här nedan kommer några av alla de geniala och underbara citat gubben uttalade under sin framgångsrika tid som stor tänkare. Det är verkligen inte undra på att folk beundrar honom än idag så klippsk som han verkar ha varigt.
Aristotelses och den fräscha kvinnosynen:
"Över hustrun ska mannen styra som en statsman, över barnen som en kung. Ty mannen är bättre lämpad att härska än kvinnan... Vad beträffar skillnaden mellan könen, så är mannen naturligt överlägsen och styrande, kvinnan underlägsen och stryd... Den frie mannen styr slaven, mannen styr kvinnan, mannen styr pojken... Förmågan att tänka rationellt finns inte alls hos slaven; hos kvinnan finns den men är overksam; hos barnet finns den också men är outvecklad..."
Aristoteles och den medmänskliga synen på slavar:
"Det lägre sortens människor är av naturen slavar och det är bättre för alla lägre varelser att de lyder under en härskare."
"Det är alltså uppenbart att somliga enligt naturens lagar är fria, andra slavar och för de senare är det nyttigt och rätt att leva i slaveri."
"Av slavar finns det två slag: de som vi ger förtroendeuppdrag och de som går i arbete... Vårt umgänge med slavarna ska vara sådant, att vi och ena sidan inte tillåter dem att bli fräcka, å andra sidan inte plågar dem. De slavar som har en friare ställning ska bemötas med aktning, de som får arbete ska ha ordentligt med mat."
Han var verkligen en hjälte aristoteles. Fast när man tänker efter så är det kanske inte så märkligt om vissa tycker sig märkligt dragna till just honom. Hans uttalanden är ju nämligen högst aktuella än idag, nästan som tagna direkt ur borgarnas regeringsförklaring faktiskt. Fast byt ut slavar mot arbetare.
Thursday, January 11, 2007
Konsten att glida plank
Geografiläraren har bestämt att hela klassen ska åka till nordnorge. Hmm.
Följande uttalande görs av läraren i samband med en diskussion om den kommande resan:
- I Nordnorge ska ni få åka skidor. Det är jättelätt att lära sig åka skidor.
Jag började åka "skidor" (utförsåkning) när jag var 5-6 år gammal och jag vet att det INTE är lätt. Fast det är svårare om man är 18 istället för 8. Klassen består av skåningar som på sin höjd sett en skidbacke på foto eller på TV. Jag ber för att gud ska vara med dom och önskar dom lycka till.
Jag längtar efter att få se geografiläraren försöka lära 29 18-åringar bromsa i backen. Jag undrar vem som bryter benen först.
Följande uttalande görs av läraren i samband med en diskussion om den kommande resan:
- I Nordnorge ska ni få åka skidor. Det är jättelätt att lära sig åka skidor.
Jag började åka "skidor" (utförsåkning) när jag var 5-6 år gammal och jag vet att det INTE är lätt. Fast det är svårare om man är 18 istället för 8. Klassen består av skåningar som på sin höjd sett en skidbacke på foto eller på TV. Jag ber för att gud ska vara med dom och önskar dom lycka till.
Jag längtar efter att få se geografiläraren försöka lära 29 18-åringar bromsa i backen. Jag undrar vem som bryter benen först.
Subscribe to:
Posts (Atom)